När kommunen driver detaljplanearbete för kommunal mark eller omvandlings-/saneringsområden står kommunen (d.v.s. skattebetalarna) för kostnaderna. Intäkter för försäljning av kommunal mark går till kommunen, alltså skattebetalarnas gemensamma kassa.
Kostnaderna för VA står VA-kollektivet för, d.v.s alla som är anslutna till det kommunala VA-nätet. Vid anslutning av fler abonnenter till kommunalt VA betalas anslutningsavgift som bidrar till lägre kostnader för VA-kollektivet. Samma princip gäller El-utbyggnad/nyanslutning.
Detaljplanen för Bocköhalvön är ett exempel på hur fel det kan gå när det finns otydligheter mellan den politiska viljan/beslut och förvaltningens tolkning av den samma. Ansvaret är ytterst politikens!
En kommun är en politiskt styrd organisation, där förvaltningen står för kompetensen att genomföra det som har beslutats av politiken. Funkar inte båda dessa i samspel så blir det inte bra. I fallet med Bocköhalvön så har det inte fungerat från början. I ett tidigare politiskt beslutat bostadsförsörjningsprogram var det angivet ca 40 bostäder på Bocköhalvön som i översiktsplanen från 2012 är utpekat som utbyggnadsområde på kort sikt.
Men i sakägarnas brevlådor damp det år 2015 ner ett samrådsförslag på ca 225 bostäder! Alltså en mycket stor avvikelse från det styrdokument politiken antagit. Reaktionerna från de boende och politiken blev kraftfull!
Som nytillträdd kommunstyrelsens ordförande (1 januari 2015), tog jag då tag i ärendet tillsammans med övriga politiken och styrde upp det hela. Det krävdes omtag och vi genomförde dialoger med berörda sakägare och andra Hindåsbor. Resultatet blev en ny inriktning som beslutades av kommunstyrelsen på ca 70 bostäder m.m. Nästa leverans från tjänstemännen som kom var på 145 bostäder!? Ytterligare senare kom ett förslag från tjänstemännen att avbryta detaljplanen som ett alternativ. Hade politiken varit involverad i första planarbetets påbörjande och det funnits ett strukturerat samarbete mellan politik och förvaltning, samt att kommunen arbetat med dialoger i tidiga skeden så hade detta aldrig hänt. Men nu var det inte så. Flera åtgärder har vidtagits de senaste åren för att undvika liknande problem med planer i framtiden.
Vi har fortfarande några planer som är i sitt "slutskede" som vi fått ”städa i”, Bocköhalvön är en sådan. I nya planer som startas idag har vi ett betydligt bättre samspel kring mellan politik och förvaltning. Vi har också beslutat att olika planer och projekt ska bära de kostnader de orsakar. Det finns naturligtvis ”saneringsprojekt” som måste stöttas av skatte- och VA-kollektiv och då är det ju bra att vi sköter kommunens ekonomi så bra som vi gör.
När det gäller tystnadskultur, så är nog Stefan Grönberg en av de medborgare som fått absolut mest tid och uppmärksamhet i samtal med ledande tjänstemän och politiker var för sig för att ge svar på frågor m.m. Problemet är att svaren på alla frågor är inte alltid det som Stefan vill att vi ska svara. Det finns naturligtvis skriftliga svar som är dokumenterade för att styrka de samtal och skrivelser som gjorts.
Jag är övertygad om att Stefan och upprop Hindås vill väl och liksom vi är rädda om skattebetalarnas pengar. Men ibland blir vissa engagemang lite missriktad, vilket leder till fördyringar för skatte- och VA-kollektiven. Enligt min mening är Hindås en pärla med medborgare som har ett fantastiskt samhällsengagemang som vi försöker stötta så mycket som möjligt. Exempelvis genom det IOP-liknande avtalet för kulturverksamhet i Hindås stationshus, investeringsstöd för konstgräs och stöd till bevarande av hoppbacken för att ge några. Hindås utvecklas och kommer att utvecklas på flera positiva sätt, men att överexploatera Bocköhalvön är inte ett av dom.
M.v.h
/ Per Vorberg(M), kommunstyrelsens ordförande